Volvo 200-serie(n) Volvo |
Modellen/Modeller
Wat anderen zeggen/Vad andra säger |
VESC
Nederlands | Svenska Eind jaren zestig en begin jaren zeventig stonden veilige auto's sterk in de belangstelling. Veiligheidsgordels waren te krijgen, maar lang niet iedereen droeg ze. Airbags werden ontwikkeld, consumentenman Ralph Nader klaagde over onveilige auto's op de markt en het internationale project Experimental Safety Vehicle (ESV) was van start gegaan. Onder leiding van Gunnar Engellau besloot Volvo om zich op veiligheid te gaan richten. Volgens Volvo zouden overheden vroeg of laat met hogere veiligheidseisen ten aanzien van voertuigen komen, zodat een snelle auto bijvoorbeeld minder geloofwaardig zou zijn. Volvo besloot om het voortouw te nemen om klaar te zijn voor de toekomst. In 1969 startte Volvo serieus met het werken aan veilige auto's. Eerst werd onderzoek verricht, waarna een lijst met veiligheidseisen werd opgesteld. Deze lijst bevatte over het algemeen zwaardere eisen dan die de Amerikanen in 1970 binnen het ESV-project naar voren brachten. Aan zeventig van de 82 eisen voldeed Volvo, in acht gevallen ging het om grensverschillen en vier eisen kwamen niet op de lijst van Volvo voor. Toen Project 1560 werd stopgezet (zie het artikel over Pehr G. Gyllenhammar) kreeg Volvo de beschikking over een familie auto's die de basis gingen vormen van een experimenteel veiligheidsautoreeks, zodat verschillende oplossingen parallel konden worden getest. Oftewel VESC was geboren. Volvo gaf overigens steeds aan, dat VESC niets met ESV had te maken. Binnen ESV werkte het bedrijf wel samen met Ate aan antiblokkeerremsystemen. Verder moest de VESC als een veiligheidsproject worden gezien. Volvo presenteerde de reeks in het voorjaar van 1972. Een aantal kenmerken van de VESC-auto's, die overigens niet in alle tien auto's hoefden te zitten:
De VESC-auto's waren voorzien van een standaard B20E, die voor de Amerikaanse markt zou worden aangepast met behulp van onder andere een katalysator. Verder werden verschillende oplossingen voor de komende 200-serie getest, zoals de voorwielophanging. De meeste auto's uit de VESC-reeks bestaan niet meer. Nederlands | Svenska ![]() I slutet på sextiotalet, början på sjuttiotalet uppmärksammades säkra bilar mer och mer. Säkerhetsbältar fanns att få, men långt ifrån alla använde dom. Luftkuddar utvecklades, konsumentmannen Ralph Nader klagade över osäkra bilar på marknaden och det internationella projektet Experimental Safety Vehicle (ESV) hade börjat. Under ledning av Gunnar Engellau beslutade Volvo att rikta in sig på säkerhet. Enligt Volvo skulle myndigheter förr eller senare komma med strängare säkerhetskrav när det gällde fordon och därmed minskade till exempel höghastighetsbilarnas trovärdighet. Volvo beslutade att ta initiativet för att på så sätt vara klar inför framtiden. 1969 startade Volvo på allvar arbetet med säkra bilar. Först gjordes en utredning, som resulterade i en lista säkerhetskrav. Denna lista innehöll i stort sett hårdare krav än det som amerikanarna framhöll inom ESV-projektet 1970. Sjuttio av 82 krav hade Volvo med, i åtta fall handlade det om lite olika tolkningar och fyra krav fanns inte med på Volvos lista. När Projekt 1560 stoppades (se artikeln om Pehr G. Gyllenhammar) fick Volvo tillgång till en familj bilar som skulle utgöra basen av en experimentell säkerhetsbilserie, så att olika lösningar kunde testas parallellt. Därmed var VESC född. För övrigt påpekade Volvo hela tiden att VESCn inte hade någonting att göra med ESV. Inom ESV jobbade företaget dock tillsammans med Ate för att få fram låsningsfria bromssystem. Vidare skulle VESCn ses som ett säkerhetsprojekt. Volvo presenterade vagnfamiljen våren 1972. Ett antal kännetecken från VESC-bilarna, som dock inte behöver vara implementerade i samtliga tio bilar:
VESC-bilarna var försedda med en standard B20E, som skulle anpassas för den amerikanska marknaden med hjälp av bland annat en katalysator. Vidare testades olika lösningar till kommande 200-serien, som till exempel framhjulsupphängningen. Dom flesta bilarna ur VESC-familjen existerar inte längre. Bronnen/Källor
|
Wetenswaardigheden/Värt att veta
|
Bovenkant pagina/Topp på denna sida
Deze pagina werd op 7 april 2002 aangepast
Sidan uppdaterades den 7 april 2002