Volvo 200-serie(n)
Volvo
Modellen/Modeller

Kleuren/Färger

Accessoires/Tillbehör

Politieauto's/Polisbilar

Groep/Grupp A 240 Turbo

Volvo

LPG/Motorgas

Films/Filmer

Wat anderen zeggen/Vad andra säger

Links/Länkar



In English



Nieuw/Nytt

Zoek/Sök



Home/Hem

 
Eén van de eerste werken van ontwerper Jan Wilsgaard was een auto, die gewoonlijk door het leven gaat als Amazon. Hier een 66-13134VF

Ett av dom första arbeten designern Jan Wilsgaard gjorde var en bil, som i vanligt fall kallas för Amazon. Här en 66-13134VF

1915-1993:
Het begon met kogellagers
Det började med kullager

Nederlands | Svenska
In 1907 werd door Sven Wingquist AB Svenska Kullager Fabriken opgericht, oftewel SKF, die zou uitgroeien tot een kogellagergigant. Waarom is dit belangrijk om te weten? Omdat Sven Wingquist en zijn SKF van doorslaggevende betekenis zijn geweest voor Volvo.

Zeven jaar na de oprichting werd Björn Prytz van SKF naar de VS gestuurd om te onderzoeken of een goedkope kogellager onder de naam Volvo een levenskans bezat. Dat bleek blijkbaar zo te zijn, want op 11 mei 1915 liet SKF Volvo als merknaam registreren. De registratie voor het Latijnse "ik rol" gold niet alleen kogellagers, maar onder andere ook automobielen en andere transportmiddelen.

In 1914 werd op Hisingen Nordiska Kullagerfabriken i Göteborg (NKA) opgericht om met SKF te kunnen concurreren. Dat lukte niet, mede omdat SKF de prijs van de Volvolagers verlaagde. SKF nam NKA over en kreeg daardoor ook de beschikking over de fabriekslokalen op Hisingen.

Na deze overname werd Volvo in 1919 op de plank gelegd en ging verder door het leven als een papieren bedrijf. Het openbreken van de Amerikaanse markt met behulp van Volvolagers bleek namelijk niet haalbaar te zijn.

Al deze ontwikkelingen waren Assar Gabrielsson bekend, omdat hij in die tijd voor SKF werkte. Mede dankzij kapitaal van SKF, het papieren bedrijf AB Volvo en de leegstaande fabriek op Hisingen, konden Assar Gabrielsson en Gustaf Larson, die ook nog bij SKF had gewerkt, op 14 april 1927 de allereerste Volvo personenauto aan de wereld tonen. Technisch gezien was deze ÖV4 Amerikaans georiënteerd. De prijs van de auto was bij de introductie 4 800 Zweedse kronen. Een prijs die ook de PV444 zou krijgen bij de introductie in 1944.

Tijdens de jaren onder Assar Gabrielsson en Gustaf Larson groeide Volvo gestaag, zowel op personenauto- als op vrachtwagengebied. SKF leende Volvo geld, Volvo kocht de motorenleverancier Penta en de versnellingsbakkenleverancier Köpings Mekaniska Verkstad en nam na de Tweede Wereldoorlog een grote stap op de wereldpersonenautomarkt met de PV444. Toch zou pas bij het aantreden van Gunnar Engellau in 1956, als opvolger van Assar Gabrielsson en Gustaf Larson, Volvo werkelijk groeien.

Onder de periode Gunnar Engellau zette Volvo een sterke voet op de Amerikaanse markt. Bovendien expandeerde Volvo krachtig met behulp van geheel nieuwe fabrieken in Torslanda en Gent. En Volvo knipte de banden door met SKF.

De opvolger van Gunnar Engellau, Pehr G. Gyllenhammar, zette de expansie voort. Volvo zou in de ogen van Pehr G. Gyllenhammar een breed bedrijf moeten worden en werd dat ook. Onder andere olie en etenswaren werden aan het concern toegevoegd. Deze branchevreemde takken zouden de transportdelen van Volvo mede moeten gaan financieren.

Dat geld nodig was, bleek uit de introductie in 1991 van de 850, het duurste product uit het bestaan van Volvo. Twee jaar later zou het in verhouding spotgoedkope product, de 200, uit productie gaan. Op 7 mei 1993 viel het doek voor de allerlaatste 240.

Wie meer over de geschiedenis van AB Volvo wil lezen, kan onder andere terecht bij de bronnen, die ik voor deze tekst gebruikte.


Na de overname van de personenautotak van de Nederlandse Daffabriek, kreeg Volvo een instapmodel op het programma

Efter köpet av personvagnsrörelsen av nederländska Daf-fabriken, fick Volvo en instegsmodell på programmet

Nederlands | Svenska
1907 grundade Sven Wingquist AB Svenska Kullager Fabriken, eller SKF, som skulle växa till en kullagergigant. Varför är det här viktigt att veta? Därför att Sven Wingquist och hans SKF var avgörande för Volvos existens.

Sju år efter grundandet skickades Björn Prytz från SKF till USA för att undersöka om ett billigt kullager under namnet Volvo kunde existera. Tydligen var det möjligt, eftersom SKF lät registrera Volvo som varunamn den 11 maj 1915. Registreringen av det latinska "jag rullar" gällde inte bara kullager, utan även bland annat automobiler och andra transportmedel.

1914 grundades på Hisingen Nordiska Kullagerfabriken i Göteborg (NKA) för att kunna konkurrera med SKF. Detta misslyckades, bland annat därför att SKF sänkte priserna på volvolagrarna. SKF tog över NKA och fick därmed även tillgång till fabrikslokalerna på Hisingen.

Efter övertagningen lades Volvo 1919 på hyllan och fortsatte livet som ett pappersbolag. Att bryta upp den amerikanska marknaden med hjälp av volvolager lyckades nämligen inte.

Som anställd på SKF kände Assar Gabrielsson till alla dessa händelser. Bland annat tack vare ett kapitaltillskott från SKF, papersbolaget AB Volvo och dom tomma fabrikslokalerna på Hisingen, kunde Assar Gabrielsson och Gustaf Larson, som också hade jobbat på SKF, den 14 april 1927 visa världen den allra första volvobilen. Tekniskt sett var denna ÖV4 en amerikansk orienterad bil. Bilens pris låg vid introduktionen på 4 800 kronor. Samma pris fick också PV444 vid introduktionen 1944.

Under åren med Assar Gabrielsson och Gustaf Larson i spetsen växade Volvo stadigt, såväl på personvagns- som lastvagnsområdet. SKF lånade Volvo pengar, Volvo köpte motorleverantören Penta och växellådeleverantören Köpings Mekaniska Verkstad och tog efter andra världskriget ett stort steg på världspersonvagnsmarknaden tack vare PV444. Ändå skulle det dröja till Gunnar Engellau blev verkställande direktör 1956, som efterföljare till Assar Gabrielsson och Gustaf Larson, Volvo verkligen började växa.

Under perioden Gunnar Engellau kom Volvo starkt in på den amerikanska marknaden. Dessutom expanderade Volvo kraftigt med hjälp av nya fabriker i Torslanda och Gent. Och Volvo klippte bort sina förbindelser med SKF.

Gunnar Engellaus efterföljare, Pehr G. Gyllenhammar, fortsatte expansionen. Volvo skulle enligt Pehr G. Gyllenhammar bli ett brett företag och detta blev verklighet. Bland annat olja och matvaror inkluderades i koncernen. Dessa branschfrämmande grenar skulle medfinansiera Volvos transportdelar.

Att pengar behövdes visar introduktionen 1991 av 850an, den dyraste produkten ur Volvos existens. Två år senare skulle den förhållandevis jättebilliga produkten, tvåhundran, tas ur produktion. Den sjunde maj 1993 var det slut för den allra sista 240-bilen.

Vem som vill veta mer om AB Volvos historia, kan bland annat läsa källorna, jag använde när jag skrev denna text.

Bronnen/Källor
  • En bok om Volvo : utarbetad till dialog / redaktör Richard Plate. - Göteborg : Volvo, 1985. - 152 pagina's/sidor
  • Så föddes en svensk bilindustri / Bertil Hälleby. - Akademiförlaget, 1990. - 104 pagina's/sidor. - ISBN 91-24-16378-3
  • Volvo / Gladys Nicol. - New York : St. Martin's Press, 1975. - 144 pagina's/sidor
  • Volvo : personenwagens : van de jaren 20 tot de jaren 80 / Björn-Eric Lindh. - [Malmö] : Förlagshuset Norden, 1984. - 220 pagina's/sidor
  • Volvo, Göteborg, Sverige / Christer Olsson & Henrik Moberger. - St. Gallen : Norden Publishing House, 1997. - 240, XVI pagina's/sidor. - ISBN 3-907150-66-X
  Wetenswaardigheden/Värt att veta

"Ik neem mijn hoed af voor datgene dat tot nu toe is gepresteerd, maar ik trek mijn colbert uit voor de toekomst"

"Jag tar av mig hatten för det som gjorts hittills, men jag tar av mig kavajen för framtiden"

Gunnar Engellau bij zijn aantreden in 1956 als president-directeur van AB Volvo

Gunnar Engellau när han tillträdde som verkställande direktör av AB Volvo 1956

En bok om Volvo : utarbetad till dialog, 1985: pagina/sida 29

Bovenkant pagina/Topp på denna sida
Deze site is gemaakt door/Denna sajt tillverkades av Wietze de Vries (volvo240260@netscape.net)

Deze pagina werd op 8 mei 2000 aangepast
Sidan uppdaterades den 8 maj 2000